Äventyr i djungeln!! (a.k.a the inlägg af Doom)

Vi tog en taxi mot pir 4 där båtarna till Bohol gick. Vid varje rödljus kom det fram tiggarbarn och försäljare av diverse prylar, inte coolt! Utmed vägkanten sålde de gravstenar, vilket jag kan tycka är lite makabert men med tanke på hur dom kör kanske det är en lukerativ business. 

När vi kom till båten så blev det såklart tokbrottom direkt! Till och börja med så är det alltid ca 5 nissar som omringar en och vill hjälpa en med vad man än kan behöva. En av dem pekade oss mot färjorna som skulle gå om 20 min. Vi sprang mot luckan där man köpte biljetter, köpte biljett som blivit 40% dyrare (från 300 till 500 pesos) än det stod i vår bok från 2008, när vi gjort det tillkom det någon mystisk avgift för att gå igenom säkerhetskontrollen som var lika rigorös som på flygplatsen. Tillslut kom vi på båten där det var otroligt skränig musik men i övrigt en bra tur.

I Tagbilaran åkte vi för första gången en tricycle, en motorcykel/moppe med sidovagn, till bussterminalen där vi skulle ta bussen till Nuts Huts. Vi åkte antagligen med öns tröttaste tricycle, den orkade knappt upp för backarna. Han fick ta sats och varva på uta bara *** för att komma upp. Väl framme på terminalen blev vi såklart uppvaktade av massor av hjälpsamma nissar igen som upplyste oss om att bussen vi skulle med gick snart och vi skulle verkligen skynda oss! Det gjorde vi och vi fick till och med varsin sittplats! Bussen hade inga fönsterrutor, en man på taket som höll i packning och ett par ”konduktörer” som hängde utanför och hojtade när bussen skulle stanna och köra. Bussen kostade 25 pesos/person (ca. 4 kr) och vi blev avsläppta vid Nuts Huts skylten.

Sen startade vandringen af Doom! 15 minuters vandring i stekande sol på en stig som ledde fram till trappan af Doom! Helt galet många (275), olika höga, trappsteg ner till Nuts Huts restaurang/inchekning. Detta var dock bara halvvägs, det var lika många trappsteg till ner till floden och sedan låg vår bungalow näst längst bort... Mitt ute i djungeln :) och Angelicas ficklampa har varit mycket användbar. Vi var rätt skakiga i benen efter detta. Sen beslagstog dem våra sötsaker eftersom vi är i djunlen. Angelica fick såklart abstinens direkt, trots att hon knapps ätit godis på hela resan :P Bungalown var jättemysig med eget badrum, balkong och en väl tilltagen kör av djungelljud. Vattnet i duschen var typ lika varmt som isvakarna i Finland.

På kvällen åt vi god mat och pratade med ägarna, ett europeiskt par. Dom var supertrevliga och delade gärna med sig av vad man kunde göra på Bohol. Vi blev helsålda på en hike till grottorna som låg precis i närheten och så ville vi kolla Chocolate Hills som är den klassiska tusristattraktionen på Bohol.

Vi klev upp tidigt och åt frukost prick 8.00 för att sedan gå på hike. The Hike af Doom! Det var helt galet jobbigt! Att bestiga ett berg på en smal nästan vertikal stig för att komma till toppen där grottorna låg i fullt solsken är inte att leka med! När vi kommit halvvägs var vi genomsvetta och än en gång svajiga i benen, ett tag trodde vi nog att vi skulle dö. Vi konstaderade att varken blivande byggingenjörer eller IT tekniker är byggda för att bestiga berg i galen hetta :P när vi väl hört det mesta om vår guides släkthistoria kom vi fram till grottorna. Helt klart coola grottor där det flög omkring fladdermöss. Efter detta väntade vi oss att dö på nedvägen men den visade sig vara betydligt lugnare. Väl nere vid floden igen kom vi till ett litet vattenfall där alla badade utom jag som har ett litet infekterat sår på foten :’( 

Nar vi kom tillbaka och satte oss i restaurangen for att ata lunch vaxte vi nastan fast i stolarna! Vi hade ingen aning om hur vi skulle samla nya krafter for att ta oss mot var andra destination som var Chocolate Hills. Tillslut kom vi i alla fall upp ur stolarna, dammade av oss och borjade ga upp for trappan af Doom. Val ute vid vagen fick vi vanta ett bra tag pa bussen och nar den antligen kom fick vi nastan hoppa pa i farten. Jag stod i oppningen och holl i mig for glatta livet och Angelica stod innanfor mig. Festligt! :)

Efter ca 1h var vi framme, nastan i alla fall, vi blev avslappta vid foten av en kulle och dar tog de flesta en tricyckle upp. Men eftersom vi som bekant inte hade sa mycket cash fick vi glatt knalla upp :) Utsikten var riktigt cool och vacker!

Vi han precis tillbaka innan solen gick ner vilket var tur eftersom vi varken hade mobil eller ficklampa med oss! Dagen avslutades med en friterad banan och glass med chokladsas medan vi tittade pa eldflugorna i tradtopparna :)

Idag tog vi en tidigt frukost och begav vi oss upp for trappan af Doom med all var packning... trodde vi... nar vi kommit fram till vagen kom vi pa att vi glomt allt godis (och pepparkakorna!!!) i receptionen! Hjalte som jag ar gick jag hela vagen tillbaka och hamtade det :)

Nu ar vi framme pa Alona beach, Panglao, snart stundar middagen som kanske kan bli lite grillad fisk, vem vet :)

//V 

Vagen till Nuts Huts

Gecko

Var bungalow

Svettigt!!!

Angelica badar i Loboc River

Chocolate Hills

Halva(!) trappan af Doom